Atomic Blonde

Inte bästa filmen jag sett, men bra.

För mig, född på 70 talet, gillar action, spion, äventyr och agent -filmer så var detta inte dåligt alls. De första minuterna var jag lite skeptisk men sedan klev Charlize Theron upp ur ett badkar och filmen blev, kanske sevärd… Men sedan när jag sjönk in i soundtracket var jag fast.

Underbar musik från min uppväxt som höjde filmen enormt. Nena var ju ganska givet eftersom vi befinner oss i Berlin 1989, sedan hade vi Bowie, Depeche, The Clash, Falco. Men den coolaste sammansättningen var scenen med George Michael’s Father Figure, nästan ståpäls och tämligen oväntat musikval för stunden, men det passade utmärkt.

Jag kommer att se den igen, det var action, spioner, musik och tuttar. Perfekt för en långsam söndagsmorgon.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmail